Lätta på hjärtat
Ni får tycka att jag gnäller och är ledsam men jag måste
få skriva av mig. Denna veckan är den jobbiga veckan,
jag ska alltså ta mig uppåt och hem till Lule på fredag.
Inte för att jag inte saknar mina fina vänner för tro mig det
gör jag, otroligt mycket. Men denna gången känns det konstigt
och det känns ensamt när jag tänker på min lägenhet och Lule.
Kan inte riktigt förklara varför men det är så. Tanken av att behöva
kramas och säga hejdå igen får min mage att värka och ögonen att tåras..
Oh förhoppningsvis kommer det kännas bra när man är inne i rutinerna igen men
nu känns det långt bort. Nej usch denna känslan suger! Denna sommaren
har gått alldeles för fort och just nu kan jag inte annat än längta till jul och
snö för det betyder att jag får komma tillbaka hit igen.
Kommentarer
Postat av: Moa Rosenlund
Jag minns den där känslan så väl.
Så hemskt att åka. Men samtidigt så skönt att komma hem.
Trackback
