gånger om nu.. Vet inte riktigt vart jag ska börja eller

hur jag ska formulera mig, skrivit om detta så många

gånger förr men det är otroligt att jag inte kan skriva det

nog med gånger..

Vänner och familj! helt sjukt hur mycket man älska vissa personer

och hur man kan komma vissa människor så otroligt nära under

kort tid. Att flytta hitta själv är ingen lätt match men nu känns

det som att det var det enklaste och bästa bestlutet i mitt liv.

Jag har haft ett otroligt stöd av min mamma och pappa som sagt

at tjag fixar det och allt det och det har hjälpt mig så otroligt mycket.

Jag är er evigt tacksam för ni hjälpt mig hit där jag är idag. Är

er evigt tacksam för alla samtal ni ringer till mig och all kärlek ni

ger mig trots att ni är långt bort. Ni kan inte och kommer aldrig förstå

hur mycket jag älskar er för det går inte förklara. 

Att jag fått träffa världens underbaraste människor här har bara gjort det

lättare. På kort tid har vi delat så mycket tillsammans, vi har skrattat tillsammans

och vi har gråtit tillsammans. Vi har insett att vi är ett underbart gäng med

vänner och vi vet att vi ställer upp för varandra, no matter what. Jag vet

att jag alltid kan vara mig själv med er och ni har stöttat mig när jag haft hemlängtan

och mått dåligt. Att börja tycka om folk på så kort tid, det trodde jag inte var möjligt.

Men jag hade fel för ni är underbara hela bunten och med er är det alltid

skratt och glädje. Riktigt vänskap och jag är såå tacksam för att ni finns i min

närhet varje dag för vore det inte för er så hade jag suttit hemma i tenhult nu.

Ni gör allt roligt, med er är det aldrig tråkigt. Jag tror ni förstår mitt budskap,

jag älskar er och ni betyder så förbannat mycket för mig. Världens finaste

vänner och världens härligaste gäng <3.

Vissa dagar är det tungt att inte ha mina vänner hemifrån nära, alla dom som varit med

mig under lång tid och inte ställer några frågor utan vet allt det där som man kanske

inte vill att någon ska veta. Ni kommer alltid ha en otroligt stor plats i mitt hjärta

och varje gång jag sätter min fot i jönköping så vet jag att ni står där med öppna armar

och kramar mig även om vi varken setts eller pratat på flera månader. Att veta

att ni alla bara är ett telefonsamtal gör mig glad och att om det är någonting kan

jag ringa dag som natt. Jag saknar er varje dag så det gör ont men snart ses vi

igen och jag längtar så otroligt mycket efter att få krama om er.