vänner där uppe i norr! visserligen saknar jag dom hela tiden men idag

gör det lite extra ont i bröstet av att titta på alla bilder! Jag tänker speciellt

på turkiet ska jag erkänna. Hur vi skrattade åt annika den kvällen hon vart

full på lite vin, hur vi dansade oss svettiga på the doors, hur generade vi blev

när vi kom till picasso första kvällen, hur mycket vi dog under resan, när vi

åkte bananbåt och såg ut som sälar, när jag och annika blev impulsiva och

åkte parasailing, när elin tog sönder toaletten, när vattnet tog slut och annika

stod i duschen och ingen kunde gå på toa, när jag och emma lyckades låsa in våran

nyckel.. Ja jag ler bara jag tänker på det! Och som jag saknar dom men inte bara

dom såklart, ni vet alla att jag saknar er men turkiet är fortfarande färskt i minnet!

Och där fick jag ju träffa både Frida och Hanna igen, vilket gjorde mig såå glad

och dom saknar jag också så det gör ont!

Jag hoppas av heela mitt hjärta att det inte behöver dröja 3 månader innan jag får se

era snygga face igen! jag är inte riktigt hel utan er! ni är mina absolut bästa vänner

och jag hoppas ni saknar mig lite iaf ;) i love you !