Haft en trevlig kväll med emma, snurran och annika.

Surrat, sett idol, surrat lite mer, spelat kort och ritat

gubbar och där i mellan busat med nelson :D En mysig

kväll helt enkelt. 

Det är ju faktiskt så att mina vänner här är det enda jag har,

och nog räcker det lååångt men ibland blir det ensamt.

Dom är som min familj, när man har sin riktiga familj 125 mil

bort då blir ens närmaste vänner det närmaste och finaste man

har. Ibland känner jag mig lite ensam och sådär när dom andra är

hos sina familjer. Men det är så att dom är min familj och det finaste

jag har. Jag är lyckligt lottad som har er, men ibland blir ensamheten

så påtaglig så det blir jätte jobbigt. Det är tur att jag har er helt enkelt

annars hade jag int klarat mig. Jag har en extra familj helt enkelt, som jag

tycker om så mycket så jag nästan spricker. En extra familj där

jag kan vara mig själv utan att behöva skämmas och som iaf gillar mig

lite för den jag är ;) 
Ni är det finaste jag har, tack tack för att ni finns <3

14 dagar kvar till hemresa!