i onödan. Jag visste inte vad jag ville men hoppades ändå, trodde

du skulle ha förändrats men jag hade fel. Du gjorde mig besviken

precis som du gjorde sist. Jag kommer nog aldrig få reda på om jag

valt rätt men det är en chans jag får ta, jag är inte redo för att få mitt

hjärta krossat igen. Det har hänt för många gånger nu, nu är det bara

jag och det 'r väl det jag är bäst på. 

Jag saknar att vara utan problem, jag saknar att alltid vara glad och

inte behöva tänka på morgondagen. Jag saknar  mina vänner, saknar

att ha folk runt omkring mig varje dag som tycker om mig. Det är dags

att inse att det är ny tid framför nu och den är oviss, ingen vet vad som

kommer att hända nu. 

Men jag har lärt mig att ensam är stark och att jag kan klara det mesta,

under de senaste tre åren har jag lärt mig att man inte ska ge upp när

man möter en svårighet. Ge aldrig upp, fortsätt kämpa och så kommer

det förmdoligen lösa sig men framför allt har jag lärt mig att sanningen gör ont