vare alla underbara människor jag träffat. Motgångar gör mig starkare,

jag klarar av mer än vad jag tror. Jag behöver inte ha någon pojkvän,

jag har underbara vänner, som tycker om mig trots alla mina brister.

Jag trodde inte att jag skulle få lära känna så mycket nya underbara vänner.

Nu har jag bott här i snart fem veckor och jag har fått många vänner som

jag litar på och som finns här för mig när jag behöver det. Det finns så

många där hemma som jag blivit besviken på, och självklart finns de
vissa jag önskar var här uppe med mig. Men jag tänker inte på det

för mina fina vänner här uppe är så jävla underbara. Man har sina dagar

när man är nere och längtar hem men det blir färre och färre för varje vecka.

Denna veckan har jag inte haft någon hemlängtan alls. Jag trivs med mitt liv

här. Jag gör något som jag vill, något som jag tycker är roligt. 

Att flytta 120 mil och lämna sina vänner och sådär, det var jobbigt men

jag trivs så oerhört bra. Lägenheten är underbar, skolan är bra och framför

allt så är vännerna något jag r så glad över. Trodde inte jag skulle träffa så

många personer som skulle komma betyda så mycket som dom redan gör eller

tycka om så mkt så fort, men det går inte göra annat är tycka dom är världens

underbaraste. Ni har visat vad riktiga vänner är, ni finns när det är jobbigt och

framförallt så tycker ni om mig för den jag är. Jag är er evigt tacksamma.

Tänker inte skriva några namn men tack alla ni som finns med mig här uppe.

För ni ställer upp och tycker om mig! Jag är så glad att jag har er. Ni är de

finaste vännerna man kan ha. Ni betyder mer än ni förstår, tack, kärlek till er <3