Tomhet

Skolan är över, resan till thailand är gjord och imorgon börjar jag på mitt nya jobb.
Mitt nya jobb som förskollärare, det jag strävat efter att få göra i 3,5 år. 
Det känns konstigt och tomt när jag tänker tillbaka på de åren vi haft tillsammans,
så mycket skratt och kärlek har jag delat med er och nu sitter vi här 125 mil ifrån varandra
och vet inte när vi ses nästa gång. Det gör ont i mitt hjärta när jag tänker på det,
ni som varit min familj under dessa åren finns nu helt plötsligt inte i närheten.
Det känns fel på något sätt, det är tomt, men jag vet innerst inne att vi ALLTID
kommer ha varandra och nu blickar vi framåt och får planera när vi ska ses igen. 
 
Tack för att ni förgyllt mina 3,5 år i Luleå och gjort tiden på LTU till den roligaste perioden
i mitt liv.
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0